Förr i tiden gjorde meteorologer väderprognoser mest genom att titta på väderkartor och använda sin erfarenhet och enkla regler (”det kommer ett lågtryck från väster…”).
En numerisk väderleksprognos betyder istället att man använder matematik och fysikens lagar för att räkna ut hur vädret kommer att förändras. Man löser komplicerade ekvationer som beskriver hur luft trycks, rör sig, värms upp/kyls ner, hur moln bildas osv.
Den allra första realtidsprognosen utfördes kring den 23-24 mars 1954.
Stegen är ungefär så här:
Man samlar in massor av mätningar (temperatur, vind, lufttryck etc.) från väderstationer, ballonger och flygplan just nu.
Dessa värden matas in i en dator som en ”startbild” av atmosfären.
Datorn räknar steg för steg framåt i tiden (t.ex. var 5–10:e minut) med hjälp av ekvationer. Hur kommer luften att röra sig? Hur ändras trycket? Kommer det att regna?
Resultatet blir en prognos för hur vädret ser ut om 6, 12, 24 eller 72 timmar.
På 1950-talet var detta revolutionerande – det krävde en dator som BESK för att räkna snabbt nog. Utan dator tog det för lång tid att räkna för hand, och prognosen var redan gammal när den blev klar.
Sverige var alltså först i världen med att göra detta på ett sätt som faktiskt kunde användas i verklig vädertjänst (operationellt), tack vare BESK och duktiga forskare som Bolin och Rossby. Det var starten på den moderna datorbaserade väderprognosen som vi använder idag.
Sveriges första elektroniska dator BESK (Binär elektronisk sekvenskalkylator) stod klar på Tekniska högskolan i Stockholm 1953, invigdes den 1 april 1954 och var under en kort period världens snabbaste dator.
Konstruktionsarbetet leddes av Erik Stemme och under en kort tid var BESK världens snabbaste dator. Den var världsledande i hastighet under några veckor/månader runt 1953–1954.
Elsa-Karin Boestad-Nilsson körde Besk åt FOA,
Erik Stemme, Gunnar Stenudd och Bert Bolin, räknade senare väder åt SMHI. var aktivt engagerad i ett projekt som ledde fram till världens första operationella numeriska väderleksprognos, vilken beräknades den 24 mars 1954 med hjälp av datorn BESK.
Arbetet skedde i samarbete med Stockholms högskolas meteorologiska institution (under Rossby) och Flygvapnets vädertjänst.
De tidigaste körningarna gjordes främst för militärt bruk (Flygvapnet)