Olle Adolphson 1956 - Premium poster med matt papper

Olle Adolphson 1956 – året då dörren till scenen öppnades

1956 var Olle Adolphson 22 år, en lång, smal stockholmare med gitarr i handen och litteraturvetenskap i tankarna. Han pluggade lite här och där, skrev dikter och spelade på fester, men det var året då han steg ut ur skuggorna och in på scenen – bokstavligt. Efter att varietéförbudet hävts året innan exploderade kabaréscenerna i Stockholm. Olle var en av de unga killarna med gitarr och egna texter som plötsligt fick en arena. 

1956 var året som satte honom på kartan:

Den 19 oktober debuterade han på Hamburger Börs i kabaréföreställningen Harlekinad, regisserad av Lulu Ziegler. Hon hade hittat den här nya talangen och gav honom chansen att sjunga sina visor inför en publik som inte visste vad som slog an. Det var hans första stora scen – och det märktes att han hörde hemma där.

En vecka senare, den 26 oktober, spelade han in sin allra första EP-skiva. På den fanns den muntra nonsensvisan Okända djur, med text av Beppe Wolgers. Det var inte någon stor hit direkt, men inspelningen fångade Olle i farten: hes röst, smarta ord och en melodi som fastnade.

1956 var året då Olle Adolphson slutade vara en hemlighet bland vänner och blev en artist med riktiga milstolpar. Han var fortfarande okänd för massorna, men i kabarévärlden och bland poeter viskades det om den här killen som kunde få en hel salong att lyssna andäktigt.

Det här var starten på en karriär som skulle explodera med fler skivor och tv-framträdanden. Men 1956 lade grunden för hans roll som en av de stora i svensk vissång. Olle blev den som blandade litteratur och låtar på ett sätt som ingen annan kunde.

Olle Adolphson skrev över 300 visor, gjorde ett 20-tal skivor, spelade teater, skrev musik till filmer och revyer – och gjorde det alltid på sitt eget vis: lågmält, intelligent och med en humor som kunde skära som en rakblad.

När han dog 2004, 69 år gammal, skrev tidningarna att en epok var slut.